Sammanfattning av intervjuundersökning
Den typiska cykelgarageanvändaren i Borlänges cykelgarage är arbetande och använder cykeln nästan varje arbetsdag. Kvinnorna är mellan 26 och 50 år medan männen är mer spridda i åldrar.
Det främsta skälet till att man hyr plats i cykelgaraget är rädslan för att få cykeln stulen eller förstörd. 8 av de 13 svarande har fått cykeln stulen eller förstörd en eller flera gånger de senaste 2 åren. Dock bedömer endast 5 st att deras cykel är stöldbegärlig. Av de 8 med ej stöldbegärlig cykel bor 6 st utanför Borlänge.
Garageanvändarna cyklar vanligen mellan 2 och 6 km enkel väg och 7 av 13 skulle kunna ta bil om de ville.
10 av de 13 kombinerar cykeln med någon slags kollektivtrafik, främst buss.
Garageanvändarna är inga "miljöfreaks" utan anger tidsbesparing som det viktigaste skälet till att man tar cykel. Därefter kommer ekonomiska och motionsskäl.
8 av de 13 skulle byta/ bytt färdsätt om cykelgaraget försvann under hyrperioden. 4 till promenad, 2 till bil, 1 till buss och 1 till bil alternerat med promenad.
Majoriteten anger att de vill fortsätta hyra plats året om, exkl semester och sommarlov.
12 av 13 anger i enkäten att garaget är lätt att använda. Den 13:e personen har fått felen på garaget åtgärdade och tycker nu att det fungerar utmärkt.

Förord
Vid buss- och tågstationen i Borlänge står sedan sensommaren 1996 ett cykelgarage för 8 cyklar. Garageplats uthyrs dygns- eller månadsvis. Dalatrafik och Borlänge kommun har finansierat garaget till hälften vardera.
I början av augusti -97 var alla platserna uthyrda och 4 personer stod i kö.
NaturResursCentrum Dalarna (NRC) blev våren -97 kontaktade av Mats Ericson (konstruktör av cykelgaraget Pendula, den modell som står vid tåg- och busstationen i Borlänge) som mött ett stort intresse för cykelgaraget från både kommuner, trafikbolag och SJ. Dock var det gemensamt för de flesta att man vill se en utvärdering av det existerande cykelgaraget innan man tog några beslut. NRC fann cykelgaraget intressant både pga den uppmuntran det är till cyklister men framför allt för att det skulle kunna vara en möjlighet att få bilpendlare att gå över till cykel + kollektivtrafik. NRC beslöt att finansiera en förstudie á 3 veckor där målen var att genomföra en undersökning av garageanvändarna, att få kontakt med en intresserad forskare som kan tänka sig att ansvara för en större studie samt att hjälpa till med sökandet efter finansieringen.
Tiden har inte medfört en idealiskt genomförd studie, men som underlag för vissa slutsatser och en framtida studie hoppas och tror jag att den fyller sin funktion.

Luleå 28/8 1997,
   Kjell Skogsberg
Kort beskrivning av cykelgaraget Pendula
Garaget har bottenmåtten 3,82 * 1,52 m  vilket ger 5,8 m2 bottenarea. Som jämförelse kan nämnas att 8 cyklar i ett vanligt cykelställ tar ca 7 m2. Högsta höjd är 2,05 m. Garaget rymmer 8 cyklar i helt separata, låsbara boxar. Det finns 4 dörrar på varje långsida. Vid inkörning kör man in framhjulet i en arm och trycker sedan cykeln inåt. Armen låser då automatiskt fast cykeln i hjulet och åker upp i taket, tack vare en fjädrande konstruktion. Därefter låser man dörren.
Urval, svarsfrekvens och metod
Urvalet är samtliga som hyrt plats i cykelgaraget en månad eller mer. Av 15 namn med telefonnummer, som jag fått av Dalatrafik, har jag fått tag på 14 st varav en inte ville vara med i undersökningen. Det betyder att underlaget är alldeles för litet för att dra några statistiska slutsatser. Undersökningen visar dock huvuddragen i resvanor och åsikter hos de personer som hyrt plats i Borlänges cykelgarage från juli -96 till juni -97.
Undersökningen har genomförts som en telefonenkät (bilaga 1) där jag ringt upp garageplatshyraren, presenterat mig och frågat om jag fått ta ca 10-15 min av deras tid. Sedan har jag läst upp frågorna från pappret och låtit undersökningspersonerna själva svara först. Om de inte förstått mig har jag gett alla alternativ som finns på enkäten.
Enkäten har gjorts i samarbete med Lars Åberg på CTS, Högskolan Borlänge, Niklas Henriksson på Dalatrafik, Åsa Rystam på Trafiktekniska institutionen, Lunds Tekniska Högskola och arbetskamrater på NaturResursCentrum Dalarna
Resultaten
Alla svar finns i tabellform i bilagedelen, BILAGA 2.
Det går naturligtvis inte att säga något generellt om potentiella gargeplatshyrare utifrån det lilla underlag som jag haft tillgång till i den här undersökningen. Kanske kan man ändå föra en viss diskussion samt dra några slutsatser, vilket jag försökt, men framförallt kan materialet användas till att formulera en framtida större studie. Jag har därför under rubriken "Inför en eventuell större studie" punktat ned frågor som kan vara intressanta/ relevanta vid en sådan.
Jag har även försökt göra några s.k. profiler för att kunna undersöka vissa samband som inte kan fås ur enbart tabellerna.
Bakgrundsdata
fråga 24-29
7 av 13 är män och 8 av 13 är mellan 26- 50 år.

8 av 13 arbetar och resten studerar.
Något fler än hälften, 7 (+ en ibland) av 13 har tillgång till bil, men låter den alltså stå. Orsaken till detta vet jag inte.
Det vanligaste skälet till att man använder cykel är tidsbesparing men om det är jämfört med bil eller kollektivtrafik vet jag inte då jag inte frågat om detta.
8 av 13 bedömer sin cykel som icke stöldbegärlig men hyr alltså plats ändå. Av de 8 med icke stöldbegärlig cykel bodde 6 st inte i Borlänge under hyrperioden vilket betyder att de har cykeln i garaget under natten.

De vanligaste boendeformerna är bostadsrätt och fristående hus (5 från vardera). Övriga 3 bodde i hyreslägenhet under hyresperioden.
Allmänt cykelgaraget
fråga 15-19
Nästan alla har hyrt plats terminsvis eller längre. De vanligaste sätten man fått reda på att garaget finns och att man kan hyra plats där är genom bekanta eller arbetskamrater (4 st), för att man sett garaget och frågat (4 st) eller genom en lapp på busstationen (3 st).
6 av 13 bytte ressätt i och med att de hyrde plats i garaget. Av dessa bytte 1 från bil, 2 från promenad, 1 från bil/ promenad, 1 bytte ressätt i och med nytt jobb och 1 i samband med flytt.
7 av 13 förvarar/ förvarade annat än cykel i garaget som t ex regnkläder, pump, verktyg, och hjälm. Det är även flera som jobbar i Borlänge som ställer in sin jobbväska i garaget när de handlar på stan efter jobbet.
Färdmedel
fråga 1-5
8 av de 13 bor inom 4 mil från sin arbetsplats eller skola. 2 st har en total resväg över 9 mil. Nästan alla (11 st) cyklar mellan 2 och 6 km enkel väg. Den vanligaste kombinationen är cykel + buss (7 st). 3 st cyklar enbart och de övriga använder tåg + cykel  och i två fall dessutom buss eller bilskjuts.

11 av 13 tar cykeln i stort sett varje arbetsdag. Det som hindrar är snö, halka och extrem kyla. Ingen säger sig stoppas av regn.
Som väntat har nästan alla (10 st) månadskort. Övriga tar enbart cykel.

Motiv
fråga 6-9
Som väntat är det risken för stulen och förstörd cykel som är det viktigaste motivet till att hyra plats i cykelgaraget. 8 av de 13 har fått sin cykel förstörd eller stulen en eller flera gånger de senaste 2 åren. Huruvida det är representativt för Borlängecyklister i allmänhet vet jag inte.

Det vanligaste skälet till att använda cykeln är tidsbesparing (9 av 13) som följs av ekonomiska och motionsmässiga skäl (3 för vardera). På den här frågan fick man ge fler svar och så har de flesta gjort.
Idag
fråga 10-11
5 av de 13 hyrde vid intervjutillfället fortfarande plats. Av de som inte hyrde hade 2 semester eller lov och ville ta upp hyrandet vid ledighetens slut. 2 st har bytt från nattjobb till dagjobb och tyckte inte det var lika viktigt att ha cykeln inlåst över dagarna. 4 st hade flyttat eller bytt jobb.
Trots att "bara" 6 av 13 bytt färdsätt i och med platshyrning i cykelgaraget så anger 8 att de skulle byta färdsätt om garaget försvann. Detta beror på, vad jag hört under intervjuerna, att man sett förstörda cyklar ute på den vanliga parkeringen i stort sett varje dag. 4 anger att de skulle byta till promenad, 2 till bil, 1 till bil alternativt promenad och 1 till buss.
Åsikter
fråga 12-14
Samtliga 13 är överrens om att priset (50 kr/ månad) är acceptabelt, men ett par stycken tycker att man borde få någon slags rabatt om man hyr längre perioder.
12 av 13 anger att garaget är lätt att använda. Den 13:e personen har haft problem med garagets lås och lyftarmen. Problemen är nu åtgärdade och kunden säger att det nu är lättanvänt.
På frågan vad cykelgaraget betyder för användarna så svarade de bl a:
-Tryggt och säkert.
-Tidsbesparande att kunna ta cykeln och skönt att veta att den finns som man lämnade den.
-Sparar pengar.
-Möjligt att ha egen cykel i tjänsten.
-Skönt att cykeln är torr.
-Bekvämt.
-Bra idé.
-Kanonbra! Bästa idén på länge.
Framtiden
fråga 20-23
Samtliga anger ett intresse att hyra plats i cykelgarage i framtiden. Majoriteten (11 av 13) vill hyra året runt eller exkl sommarledighet och de övriga 2 under barmarksperioden.

Samtliga vill ha fler cykelgarage i Borlänge och även på andra ställen. De platser som anses lämpligast är tåg- och busstationer, skolor, arbetsplatser och torg. Någon nämner även huskällare då de vanliga cykelrummen ofta får påhälsning av vandaler och tjuvar.
Få av de tillfrågade känner andra som vill hyra plats men inte gör så p.g a. platsbrist, kostnad eller därför att garaget inte står bra för deras del. Däremot sa de flesta att många de pratar med tycker att det är en bra idé.
9 st vill ha en pump (tryckluftsmodell) i garaget och lika många skulle gärna se någon eller några krokar att hänga främst regnkläder på. Det är saker man inte vill betala för. Däremot är man (8 av 13) beredda att betala för lagningsservice (dvs att man ringer cykelreparatören som åker till garaget och fixar cykeln på plats). Som rimlig extrakostnad för på-plats-servicen är man ganska överens om 25-50 kronor per tillfälle.
Några (3 st) anger också att ett regntak under vilket man kunde dra på sig överdragskläder vore bra.
Allmänt
Av de 15 personer jag fick adress till har jag fått tag på 14. En av dessa ville inte vara med i undersökningen varför underlaget alltså blev 13 personer.
En fråga som inte ingick i enkäten men som ändå framgått av telefonnummer och uppgifter lämnade till uthyraren är om hyraren bodde i Borlänge under hyrperioden eller inte. Det visade sig att ca hälften av de 15, nämligen 8 st, gjorde så. Av de 7 som bodde utanför B-e hade 6 st en icke stöldbegärlig cykel och 5 av de 7 önskade lagningsservice.
Mot slutet av rundringningen dök frågan upp om det är "inbitna cyklister" eller inte som hyr plats i garaget. Jag frågade de 4 sista jag ringde till och 3 av dessa bedömde sig som sådana.
Profiler
Ur de profiler jag gjort, som inte innehåller alla frågor, kan man framförallt utläsa att det inte finns några självklara trender bland hyrarna. Jag tror dock det är en teknik man kan utveckla, framförallt om man tänker på hur man ska formulera en ny enkät.
Dock kan man se att av de 8 som bodde utanför Borlänge under hyrperioden så har endast 1 stöldbegärlig cykel.

Inför en eventuell större studie
Jag har delat upp funderingar och tankar under rubriker som var för sig eller tillsammans kan utgöra huvudfrågorna i en kommande studie. Mina funderingar är inte vetenskapligt underbyggda men bygger delvis på vad jag tycker mig läst mellan raderna samt det jag hört under intervjuerna och kan förhoppningsvis vara ett funderingsunderlag till den som skall genomföra en större studie.
Kan ett cykelgarage bidra till att bilpendlare ställer bilen och tar cykel + kollektivtrafik?

  • Hur går man bäst tillväga för att få bilister att använda cykel och kollektivtrafik?
  • Hur använder man effektivast cykelgaraget, ur miljösynpunkt? …ur samhällsekonomisk synpunkt? …ur folkhälsosynpunkt (både direkt och indirekt)?
  • Hur går man bäst ut med information om möjligheten att hyra garageplats?
Bör man styra vem som ska få hyra plats?
  • Bör man inrikta sig på långpendlare eller kortpendlare? 4 av de 5 som har mer än fyra mil enkel väg har tillgång till bil. Är det en slump eller är de mer benägna att hyra plats? Orsaken kan kanske vara att det blir för dyrt och jobbigt att åka lägre sträckor med bil varje dag.
  • Borde man prioritera de som byter färdsätt från bil till cykel och ge dessa förtur i kön?
  • Flertalet cykelstölder och -vandaliseringar äger rum nattetid. Är det kanske de som har cykeln vid stationen natttetid som borde prioriteras?
Platsval
  • Vid en större studie bör man noga tänka över var man lämpligast ställer nya garage. Idag har även Karlstad, Örebro och Katrineholm, vilka är städer ungefär i Borlänges storlek,  köpt cykelgarage. Kanske ska man prova att placera några garage vid arbetsplatser, några vid större busstationer utanför samhällscentrumen och något/ några vid skolor.
  • 6 av de 8 som uppger att de inte har en stöldbegärlig cykel bor inte i Borlänge. Man skulle kunna undersöka huruvida det är deras andracykel som står i garaget ocg om de i så fall skulle ha nytta av en garageplats i andra ändan av resan också.
  • Det kunde även vara intressant att undersöka alternativet att ställa garage eller ordna cykelparkering vid större arbetsplatser som t ex sjukhus, SSAB, kommunkontoren, Högskolan Dalarna m fl platser och se om det kan ge större effekter.
Bieffekter
  • Det kan vara intressant att se om andelen garageplatshyrare som använder hjälm är ungefär som genomsnittet eller om de avviker i någon större grad. Detta skulle i så fall kunna bero på att de slipper bära på hjälmen. Kan det vara så att garageplatsen medfört att de som cyklade utan hjälm tidigare nu börjat använda hjälm p.g.a. förvaringsutrymmet?
Teorier/ hypoteser/ frågeställningar
  • Vilken är den effektivaste cykelförvaringen? I Lund lär man ha bevakad cykelparkering. Hur står sig cykelgaraget i den konkurrensen? Om man vill stimulera cykling och kollektivtrafikanvändande så bör man fundera över hur man effektivast kombinerar olika lösningar.
  • Jag har frågat om motiv till att man tar cykel samt att man hyr plats i garaget, men jag har missat att fråga de med tillgång till bil varför de väljer andra ressätt. Det bör man ta med i en större undersökning. Man bör även ta med någon slags prioritering av skälen.
  • Hur stor betydelse har kvaliteten på cykelvägnätet för att få bilpendlare att gå över till cykel + kollektivtrafik?
  • Har ev brist på bilparkeringsmöjligheter vid jobbet/ skolan någon inverkan på om människor väljer att cykla?
  • Är det vanligt att studenter cyklar mellan stationen och Högskolan? Vad är i så fall orsaken till att de inte hyr plats i garaget? Ekonomi? Vet de om garagets existens? Kan det vara så att garaget står på fel sida av järnvägen för studenterna?
Övriga frågor
  • Man bör dela upp frågan om användarvänlighet i 2 delar, dels problem som uppstått och hur lätt det är att använda garaget.
  • Många anger tidsbesparing som skäl till att ta cykeln. Hur stor tidsvinst gör de egentligen? Hur väl underbyggda är egentligen bytena, både vad gäller ekonomiska och tidsbesparande skäl?
  • Det kunde vara intressant att se hur stor den ekonomiska skillnaden är mellan att ta cykel + ev något/ några andra färdmedel och bil. Kanske kan man även foga till frågan om hur mycket dyrare det vore att ta buss på den sträcka där de idag cyklar, förutsatt att kollektivtrafik finns.
  • Innan man går vidare med frågor om ev reparationsavtal måste man höra med en reparatör om intresse finns samt vad de tycker är en rimlig kostnad för hämtning.
  • Kanske kan man titta in i båsen vid några tillfällen för att göra sig en bild av hur stor del som har cykeln i garaget nattetid.
  • Hur starkt påverkar det viljan att betala för en plats att man fått cykeln stulen eller förstörd inom de senaste åren? Med en sådan händelse i färskt minne verkar det som om man är beredd att betala de 50 kronorna per månad för att slippa krånglet och intrånget på integriteten. Är det en riktig hypotes?
  • Varför ser ålders- och könsfördelningen bland hyrarna ut som den gör? Är den representativ för cyklister i allmänhet? Om inte, vad är orsaken? Vad gäller åldern så kanske det är så att de mellan 18 och 25 är förtjusta över sitt nya körkort och åker bil om de kan. Könsfördelningen är ganska jämn.
  • Upplever de som hyr plats att förvaringen är säker?
  • 7 av 11 anger att de skulle byta färdsätt (cykelsträckan) om cykelgaraget försvann. Av dessa anger 4 st att de skulle gå cykelsträckan istället. Av dessa 4 personer har en person ca 1.5 km, två personer ca 3 km och en 5 km. Det vore kanske intressant att veta om de har tillgång till kollektivtrafik eller inte.